Göteborg

Just nu befinner sig jag och Harry i Göteborg. Vi njuter av vädret som bjuder på mellan 25-30 grader, sol och ljumma vindar. På kvällarna blir det mågot mer behagligt med 20-25 grader. Bor i Onsala och spenderar dagarna med att träffa tjockasläkten. Idag ska vi shoppa :-))) 











Harry boy




Magdalena tog så här fina bilder på Harry i helgen. Gullisen!

Börjar vakna till liv






Nu börjar mini vara mer och mer vaken varje dag. Är så mysigt att bara sitta och stirra in i varandras ögon. Man ser också att han börjar följa saker och oss med blicken. Kul! 


Tänkarn




Trötter

Denna lilla herre bara sover och sover! 





"Sunil"

Den 23/4 kl 11.02 fick vi äntligen träffa "Sunil". Ett stycke 4140 g och 52,5cm perfekt bebis. 

Allt gick fort och 8h efter den första värken valde han att kika ut. 

Nu har vi vart hemma två dygn och börjar ha koll på varandra. För varje timme som går känns det som att vi lär känna honom och hans signaler bättre. 






Lyssna och lär av mig!

6 dagar över tiden idag. Känns som att veckan har gått jättefort. Jag har inte alls upplevt det som jobbigt att gå över tiden utan njuter mest över varje dag jag och Linus får där det bara är vi två. Det förändras ju snart för alltid så vi försöker mysa så mycket vi bara kan de här sista dagarna.
 
Många sa innan att gå över tiden är bland det värsta de vart med om psykiskt. Jag har därför vart ganska nervös ju närmare bf jag kommit. Men som sagt när bf kom och gick så har jag inte alls tyckt att det vart jobbigt. Mest tungt för kroppen, men är ju ledig så kan vila mycket.
 
Det som är sjuuuuk jobbigt däremot och som jag nu måste ta upp och säga en gång för alla: Man frågar inte en höggravid "Har bebis kommit ännu?", "Är bebis på gång?", "Nu tycker jag att bebisen får ta och komma!"! SÅ JÄVLA JOBBIGT!! Spec när folk, både kända och okända, börjar fråga redan 2-3 veckor före (!) beräknad födsel. Förstår att det inte är för att vara elak man frågar, utan för att man bryr sig. Men när man får fråga minst 4ggr/dag (är helt seriös! vissa dagar upp till 7ggr) så blir man så less. Detta håller alla jag känner som vart eller är gravida med om. DET. ÄR. SÅ. JOBBIGT! Hör ni det??
 
Varför känner folk att det är så viktigt och anser sig ha rätten att veta precis när bebis kommer? Har jag inte uppdaterat instagram, snapchat eller facebook på en eller två dagar börjar alla fråga direkt eller säger när dom ser mig nästa gång "Jaha nä vettu jag tänkte när det blev så tyst på instagram att nu är hon inne på bb! Men tydligen inte då :))))))" Den kommentaren klarar jag mig också utan tack. Tids nog lär väl alla som jag känner ändå få reda på att ungen kommit ut?! eller? Annars kanske vi inte känner varandra så bra? Man måste inte veta prick den dagen och minuten det sker. Som att det viktigaste jag har att tänka på just nu är att sitta och hålla folk uppdaterade och inte att förbereda mig på att faktiskt få barnet.
 
Haha jag som annars är en rätt hetsig person har bävat inför att vara gravid just för att man hör om så många som blir så instabila av alla hormoner. Men jag har vart lugnet själv under graviditeten. Vi har konstaterat att rent humörmässigt har detta vart bästa perioden av vårt 10 år långa förhållande. Har tagit det mesta med en klackspark och haft kanske 2 riktiga gråtattacker under 9 månader och de har utlösts av skrattanfall som övergått i gråt, så inte negativa känslor egentligen.
 
Men....
 
Dessa frågor får det att brinna i mig. Så nu vet ni hur ni ska hantera en gravid kvinna i fortsättningen.
 
Kan också lägga till att man absolut inte behöver kommentera varje gång man träffar en gravid hur hon ser ut. "Oj nu är du stor!" "Du är inte alls så stor!" "Men noooog växer du allt!" "OJOJOJ nu måste det vara nära?" och värsta: "Är du säker på att det inte är två höhöhöhöööööö?" Fråga istället Hur mår du? Hur går det? eller prata om nått annat. Utseendet är man ändå så väldigt medveten om och nojar över varje dag. För tyvärr har varken jag eller många andra kunnat slappna av i att vara gravida för att samhällsidealen är så djupt inpräntade i en. Ångest för varje kg upp och för varje kommentar av andra om att de minsann bara gick upp 6-8 kg. "Fattar inte de som går upp mer?! Måste ha med kosten att göra! Är viktigt att man rör på sig och är aktiv så blir det inte så mycket".  Käft!
 
Även om du inte träffat mig på länge och känner att du vill säga nått om graviditeten för att det är sååå viktigt för mig att få veta vad just DU tycker om den, så träffar jag massa folk varje dag som inte sett mig på länge som känner precis som du. Att det hen har att säga är nått jag bara MÅSTE höra. Du kan räkna med att ALLA jag träffar på en dag kommenterar att jag är gravid och hur jag ser ut. Jag är inte längre Lovisa, jag är bara gravid.
 
Oj vad argt inlägg. Är inte så arg egentligen men när jag började skriva bara det flödade ut. Haha. Detta är typ de enda två sakerna jag stör mig på av hela graviditeten. Annars som sagt tar vi det lugnt och myser mest hela tiden här hemma och känner oss båda väldigt lugna och förväntansfulla över det som komma skall. Vi är inställda på att det kommer gå en vecka till och att vi blir igångsatta så allt före det är en bonus.
 
Nu är det sol ute så jag ska gå och sätta mig på altanen och sola och vänta på att Linus kommer med lunch.
 
 
 Hoppas på några fräknar
 
 
 
 

Oh and by the way

Vi väntar barn...
 
 
Vi är beräknade till den 16 april så det är alltså 9 dagar kvar. Meeen med min tur (otur) kommer jag väl gå över tiden så räkna inte med att få se bebis förrens slutet av april.
 
 
 
 

RSS 2.0