Får man vara ytlig?

Får väl börja med att utseende är inte allt, insidan är viktigare, vem bryr sig egentligen, osv osv.. Ni vet det. Jag vet det!
 
Men.
 
Alltså efter man vart gravid uppskattar man sitt forna jag sååå mycket mer än vad man gjorde då. Har alltid vart och känt mig stor. Men nu när man är enorm sätts det i perspektiv. Längtar så efter att kunna känna mig smidig igen. Att kunna gå en promenad (foglossningen säger nej nej just nu), träna och framför allt SPRINGA.
 
Huuuur jag saknar att springa! Blir nog ett nytt Göteborgsvarv tidigare än jag tänkt mig. Sa ju efter förra årets varv att det var det sista på minst 10 år men nu känns det som att jag vill springa det igen snart, helst nu!
 
Bästa motivationen för mig är inte att sitta och titta på kändisar och Victoria's secret modeller utan gamla bilder på mig själv. Då ser och vet jag ju att det faktiskt är resultat som är möjliga att uppnå för mig.
 
Men lugn bara lugn. Kommer inte att bli galen och hårdträna nu direkt ungen är ute för jag är ganska säker på att man har annat att tänka på så här i början :) Men jag kommer ha ett långsiktigt mål om att så småningom komma i form igen. Börjar väl med promenader med barnvagnen och gymmet när/om jag orkar och kan så får jag se hur det känns framöver.
 
 
 

Fattar inte att jag sett ut så här och att jag vart så smidig? Ska aldrig mer klaga på min ogravida kropp! (Vi vet alla att det var en lögn!)
 
 
Snart ett minne blott
 
 
 
 

Kommentarer

Säg vad du tycker här:

Du kallas?:
Remember me?

Mail: (syns inte)

Din blogg:

Låt höra!:

Trackback
RSS 2.0