Wallenbergare

I måndags efter skolan var jag dötrött och orkade inte ens tänka på att laga mat. Men så när jag kom in genom dörren kände jag lukten av lingon och hörde fräsljud. Stegade in i köket och fann Limpa i full gång med middagen. Jag slank iväg till datorn en stund och efter 10 min kom han och hämtade mig. Då hade han dukat fint på bordet och lagt upp maten färdigt på tallriken. Jag blev så glad. Gulle han!

Insåg just att det låter som att han aldrig lagar mat, men det gör han... ofta t.o.m. Skulle nog säga att det är 50/50 hos oss vad gäller matlagning. Men det fina var att han dukat och ställt iordning så fint. Och att han börjat så tidigt att maten i stort sett var klar när jag kom hem så det bara vart att sätta sig.

Ointressant för er jag vet. Men detta är ju minnen för mig som jag vill kunna läsa om nått år vet ni. Så här såg det iaf ut:

Wallenbergare med mos och hemmagjord lingonsylt.

Kommentarer

Säg vad du tycker här:

Du kallas?:
Remember me?

Mail: (syns inte)

Din blogg:

Låt höra!:

Trackback
RSS 2.0